Pressmeddelande om det islamiska parlamentets senaste förordnande om deportationen av invandrararbetare från Iran

 

Den 15 november 1999 gav det islamiska parlamentet (Majlis) anvisningar till regeringen om att deportera två miljoner invandrararbetare som bor i Iran senast mars 2001. Detta är en etnisk rensning jämförbar med nazisternas förbrytelser.

Flertalet av dessa två miljoner människor är av afghansk härkomst och har bott i Iran i många år. De har nu bosatt sig i Iran och bildat ett liv för sig själva. Några av de hårdaste sektorerna i landet, som tegelbrännugnar, djupa vattenbrunnar, avloppsvatten, kyckling- och nötuppfödningar, drivs med billig arbetskraft från den här delen av arbetarklassen i Iran. Runt 20% av dessa invandrare har kommit från olika regioner i Irak och under de senaste åren varit föremål för en växande skrämsel och trakasseri.

Förevändningen för dessa människors deportation är den välkända fascistiska formuleringen ”minskning av arbetslöshet för infödda arbetare”. Det är uppenbart att de invandrarna inte är orsaken till arbetslöshet i Iran. Inte heller i Tyskland, Kanada eller Japan. Arbetslöshet är snarare resultatet av det kapitalistiska systemet och under den nuvarande situationen i Iran är den särskilt orsakad av den islamiska regimen. Om folket i Iran ska befrias från en rättslöshet och arbetslöshet utan motstycke, behöver de först och främst ”deportera” Islamiska republiken.

Huvudskälet bakom beslutet om att deportera invandrararbetarna är politiskt. Islamiska republiken som är djupt indragen i ett klickkrig och möter desillusionerade massor, söker desperat en utväg. Islamiska republiken är inriktad på att underblåsa glöden av iransk nationalism och antiafghansk fascism för att skapa splittring bland människor och avleda de pågående protesterna och den växande arbetarkampen. Den monarkistiska oppositionen, de nationalistiska krafterna och sådana som Tudehpartiet stödjer regimen i detta ändamål.

Alla vet att under de senaste två årtiondena har afghanska och andra invandrararbetare varit utsatt för de hårdaste nationalistiska och chauvinistiska angrepp. De har fått utstå de hårdaste villkoren för att skaffa ett ynkligt liv för sig och sina kära. Om en humanitär regim var vid makten i Iran skulle den ha avskaffat den nationella identiteten och de här människorna skulle ha erkänts som en del av samhällets verkliga ägare och som likvärdiga medborgare.

Vi uppmanar arbetarna, alla frihetssträvande människor och de som hyser frihet och jämlikhet att vara medvetna om denna komplott och protestera mot regimens plan om att deportera utländska arbetare från Iran. Erkännandet av medborgarskap och rätten att arbeta för alla ”utländska” arbetare är ett praktiskt mått på de politiska krafternas fasthållande vid frihet och på deras ärlighet.

Vi uppmanar alla arbetarorganisationer, alla progressiva, antirasistiska, människorätts- och flyktingorganisationer att driva en internationell kampanj mot detta dekret. Vi för vår del gör allt för att hindra denna mänskliga katastrof. Vi är säkra på att vi kommer att se alla hederliga och frihetsivrande människor på vår sida.

 

Erkänn rätten att arbeta och medborgarskap för alla invandrare bosatta i Iran!

 

Ned med Islamiska republiken

Frihet, jämlikhet, arbetarstyre

Länge leve den socialistiska republiken

 

Irans arbetar-kommunistiska partis centralkommitté

17 november 1999